Nu orkar jag snart inte mer. Jobbet håller på att knäcka mig och mina kollegor totalt. Snart går vi in i väggen allihopa. Hur har dom tänkt sig då?
Var så trött och irriterad när jag gick hem från jobbet att jag bara ville gråta. Tror de högsta cheferna att vi är robotar som orkar vad som helst? Det är faktiskt människor vi jobbar med och inte maskiner. Det går inte att springa ut och in hos dom. Vi måste faktiskt hinna prata och fråga hur de mår. Som det är nu hinner vi knappt säga hej. Ibland önskar jag att jag var intresserad av datorer istället eller vara nöjd av att stå på ett lager och inte behöva bry sig.
Nu älskar jag mitt jobb i vanliga fall när det inte är total kaos, men just nu har man ont i magen innan jag går till jobbet. Ska det verkligen vara såhär?!
Oj, nu blev det massa klagomål här. Kändes bara skönt att avreagera mig. Jag vet att det är såhär på många arbetsplatser och det är absolut inte bara synd om oss.
Nej, nu ska jag återgå till städandet och försöka släppa jobbet för en dag. I morgon är det nämligen min födelsedag och då ska jag inte tänka på jobbet en ända sekund.
