Tidigare idag fastnade jag framför Extreme home makeover.
Har nog inte gråtit så mycket framför teven på flera år. Det var inte bara några få tårar, utan jag blev rödgråten. Kändes lite patetiskt att sitta och gråta till detta överdrivna amerikanska program där huvudpersonen skriker sig hes så fort han får tillfälle. Samtidigt som dom gör något bra för människor som behöver hjälp. Sen kan man ju fråga sig hur dom har råd att underhålla deras nya hus efter några år.
Den här familjen som jag såg idag levde verkligen i missär. Sov på lakan på golvet utan isolerade fönster och väggar. Vissa dagar fick dom lov att gå till kyrkan för att kunna få mat för dagen. Dom bodde dessutom i ett farligt kvarter där folk blev skjutna på gatorna.
Tänk vad man ska vara glad att man bor i Sverige och att man har en säng att krypa ner i varje natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar