En märklig upplevelse.

I söndags när jag vi satt på bussen på väg till färjan. (Som jag berättade om igår)
Jag halvsover och lyssnar på en P3dokumentär.
Inte vilken som helst utan morden i Knutby.
Tycker att den är spännande, men får en olustig känsla när jag hör de inblandade berätta hur allt gick till. Hur kan vi människor vara så naiva?

När jag tittar ut genom bussfönstret ser jag skylten Knutby.
Det knyter sig i magen på mig och känner mig orolig. Tittar ut för att se om jag ser något misstänksamt. Som att mördaren fortfarande går runt där ute.
Hade bussen stannat hade jag blivit livrädd.
Lite löjligt av mig att känna så kanske. Jag vet ju att det mördas människor på andra platser också, men det blev så påtagligt.